Om

Den här bloggen vill belysa absurda, roliga och dramatiska händelser i mitt liv. De flesta har verkligen inträffat, om än färgade av stundens komik eller dramatik. Vilka som inte har skett i verkligheten låter jag dig som läsare avgöra. Det blir mer spännande så.

Presentation
Kontaktformulär

0,2 sekunder

Arthur Lindgren tittade ut över gårdsplanen från SweCars stora, välputsade skyltfönster i Helsingkrona. Han var nöjd med veckan, fastän det bara var torsdag. Det artade sig till rekordförsäljning. Nya bilar rullades ut i utställningshallen och såldes i samma takt som det kom in påfyllning från Södertälje. Den senaste SC:n hade fått toppbetyg i många biltidningar, och sålde nu mer eller mindre sig själva.

Det var inte mycket han behövde göra, annat än att skr...

Läs hela blogginlägget

Med laserpistol genom tullen

När man semestrat så långt iväg som i Indien i januari 2010 och fått massor med nya intryck och varit med om många trevliga och otrevliga händelser, vill man helst av allt att hemfärden ska vara en gräddfil utan störningar.

Resan hem ska dessutom vara toppad med ett jättetrevligt resesällskap så att man kan frossa i hur man förvandlades till bacon när man låg och somnade på stranden, hur man lyckades komma över ett knippe rabarber för 25 öre, och hur taxichaufföre...

Läs hela blogginlägget

Havssaltade kex

Texten HAVSSALTADE KEX kan vara avsedd som påminnelse om att man inte behöver gå ner till havet och salta kexen själv. De är alltså havs-färdigsaltade. Men de smakar hemskt, så undvik dem. Det är bättre att köpa vanliga salta kex och själv havssalta dem....

Läs hela blogginlägget

Ett sätt att få uppmärksamhet

Det har hänt en del sedan folkskolan på 50-talet. Då satt vi i pulpeter och ritade cirklar och vågor med stiftpennor (ungefär som dagens kalligrafipennor) som vi doppade i bläckhorn och tränade oss i att skriva snyggt. Med ett läskpapper kunde vi påskynda torkningen.

Det var ett äventyr att skriva med stiftpennor. Den sötsura, vanebildande lukten av bläcket i bläckhornet gav skrivandet ytterligare en dimension. Våra handstilar utvecklades och efter en hel del träning ku...

Läs hela blogginlägget

Byn som försvann

Lasse och jag klättrade långsamt uppför utsiktstornet för att komma förbi en stor planka som blockerade trappan. Det var bara militären som fick lov att använda tornet. ”Obehöriga äga ej tillträde” stod det på flera skyltar. Men vi ansåg oss som behöriga som två självsäkra 12-åringar som ägde skjutfältet när det inte var militärövningar.

Vi kasade oss uppför en tjock, bred träbjälke. Det blev allt längre ned till marken och jag kände en lätt svindel och...

Läs hela blogginlägget

Blod i Gamla Knäbäck

Gamla Knäbäck var en liten by som revs 1956 för att utvidga Ravlunda skjutfält, och som delvis återuppstod som Knäbäckshusen strax söder om Stenshuvud.

Min morfar hade ett korsvirkeshus där som släkten använde som sommarboende. Jag hade många lekkamrater i byn och vi hade nästan alla knivar. Vi gick omkring och täljde på pinnar och annat bråte som kunde täljas.

En dag satt jag mitt inne i byn och täljde med min Morakniv på en tjock träbit som jag försök...

Läs hela blogginlägget

Generalen kommer

Jag kom att tänka på en dag på 60-talet när jag gjorde lumpen på Revingehed.

Översten hade samlat regementets sju kompanier och en militärorkester som nu på morgonen stod snyggt uppradade på kaserngården. Sveriges flagga var hissad på många flaggstänger, liksom den skånska vapenflaggan, kaserngården var krattad och våra nyputsade kängor glänste i kapp med de nypolerade flaggstångsknopparna.

- Givakt! beordrade översten, varpå 700 soldater ställde sig i...

Läs hela blogginlägget

På rymmen

Det var 1944 eller kanske -45, svårt att säga, jag var bara två eller tre år då. Det var mörkläggning i Sverige och Kristianstad. Bombplan från Tyskland flög över Sverige mot Finland som fick hjälp av tyskarna i kriget mot Ryssland.

Pappa och jag stod vid ett fönster med en nerdragen mörkblå rullgardin. Högt, högt där uppe i den svarta natten dundrade flygplanen fram.

- Ska dom bomba oss? undrade jag.

- Nej, svarade han och skrattade till....

Läs hela blogginlägget

Pank i Marbella

Andalusien badade i sol och med maj kom värmen som lockade till sig allt fler turister. Tyska, engelska och svenska surrade i luften och utländska tidningar fanns att köpa i några kiosker. Sydsvenskan hade ännu inte nått hit, men väl Dagens Nyheter, Frankfurter Allgemeine och Daily Telegraph.

Playan och strandpromenaden i Marbella var populära samlingspunkter och på vårt stamlokus på Apelsintorget kunde vi njuta av en espresso, parisertoast och en aqua mineral, serverat av e...

Läs hela blogginlägget

Kommunal dimridå

En dag på 2010-talet var jag nära att sätta livet till. Men jag slapp undan med en överarmsfraktur. De försäkringar som skulle täcka skadorna, täckte dem inte, och den omtänksamma kommunen som skulle ställa upp, ställde inte upp. Jag fick stå för sjukvården själv, vilket kostade mig 40.000:-.

När jag fick avslag på min ansökan om vård förstod jag vad Franz Kafka menade när han talade om människans litenhet gentemot auktoriteter.

Men för at...

Läs hela blogginlägget

Äldre inlägg