-Vem arbetar du för?

-Ingen.

-Och det vill du att jag ska tro?

-Det är sant!  aj!


-Jag märker på dig att det är något du vill säga, du är dig inte lik.

-Nej, det är inget.

-Jodå, det är det, du vet att du kan tala med mig om allt.


-Hur kan jag veta att hon lever?

-Pengarna först, sedan får du ta med henne hem.

-Hur kan jag veta att du talar sanning?

-Du har inget val. 


-Men jag älskar honom!

-Håll dig borta från honom, har jag sagt. Han är en dålig kille.

-Nej han är en fin kille.

-Han är bara ute efter två saker – sängen och våra pengar. Du får hädanefter inte träffa honom mera. 

-Bäääääää


-Följer du efter mig?

-Nää, jag råkade bara gå samma väg som du.

-Vad vill du?

-Inget, hej då, vi ses snart igen.

-Mja-jag vet inte det, jag.


-Om jag hade varit i dina kläder skulle jag skaffa mig en rejäl utbildning och inte ta en massa ströjobb och syssla med skumma saker.

-Men du är inte i mina kläder.

-Jag fattar nog, tro mig, det syns lång väg. 

-Om du vill hjälpa mig, så skit i mig. 

  

-Jag vill bara ha ett namn.

-Då är jag dödens. Jag har ingen chans.

-Vi ger dig skydd.

-Det tror jag inte ett skit på. Se hur det gick för J!

-Vill du hellre sitta på kåken?

-Njaaaaaaaääää

-Jag ger dig tre timmar att tänka på saken. 


-Vad gör du här?

-Oh- hej! Vad konstigt att vi skulle träffas just här.

-Verkligen! Du ser förändrad ut, du har magrat.

-Det är nog för att jag varit förkyld.

-Inget annat?

-Nä, nä.

-OK, ha det bra, vi syns.

-Vi ses.